Kort svar
En molekyl är en grupp av två eller fler atomer som sitter ihop genom kemiska bindningar och bildar en egen kemisk enhet. Nästan all materia du ser omkring dig, från luften du andas till vattnet du dricker, består av molekyler snarare än fria atomer. Vattenmolekylen H₂O och koldioxid CO₂ är två av de mest kända exemplen.
Så bildar atomer en molekyl
Atomer sitter ihop genom kovalenta bindningar, ibland kallade molekylbindningar. I en kovalent bindning delar två atomer på ett eller flera elektroner i sina yttersta elektronskal i stället för att en atom ger bort dem helt. Grundämnen som väte, syre, kväve, fluor och klor bildar gärna sådana bindningar med varandra.
Ett klassiskt exempel är vattenmolekylen: en syreatom delar elektroner med två väteatomer, och resultatet ritas ofta som H-O-H där varje streck mellan bokstäverna representerar en delad elektronbindning. På samma sätt bildar en syreatom och en kolatom molekylen koldioxid.
Grundämne eller kemisk förening?
Molekyler delas ofta in i två grupper beroende på vilka atomslag de innehåller:
- Grundämnen i molekylform. Består molekylen av en enda sorts atomer, till exempel när två syreatomer sitter ihop och bildar syrgas (O₂), räknas den fortfarande som ett grundämne.
- Kemiska föreningar. Innehåller molekylen olika sorters atomer, som väte och syre i en vattenmolekyl, kallas den i stället en kemisk förening.
Skillnaden är viktig inom kemi eftersom egenskaperna hos ett ämne, allt från smältpunkt till hur det reagerar med andra ämnen, avgörs av vilka atomer som bildar molekylen och hur bindningarna sitter.
Från vardagsmolekyler till makromolekyler
De flesta molekyler i luften och vattnet omkring oss är små, bara två eller tre atomer. Men molekyler kan också bli enorma. Makromolekyler byggs upp av tusentals atomer, ofta i långa kedjor av kol, väte, syre och kväve. DNA, proteiner och syntetiska polymerer som plast är alla exempel på makromolekyler.
Molekyler bildas och bryts ständigt ner i kemiska reaktioner. Under fotosyntesen sätter växter ihop koldioxid och vatten till druvsockermolekyler, medan cellandningen gör tvärtom och bryter ner samma druvsockermolekyler för att frigöra energi. Molekylbegreppet är på så sätt en av de mest grundläggande byggstenarna inom hela kemin.
