Kort svar
Vi firar lucia den 13 december för att två helt olika traditioner har smält samman över hundratals år. Den ena är den kristna helgonlegenden om Lucia från Syrakusa på Sicilien, som led martyrdöden för sin tro år 304. Den andra är en betydligt äldre nordisk sed kring lucianatten, som i den gamla kalendern ansågs vara årets längsta och farligaste natt. Namnet Lucia, av latinets “lux” som betyder ljus, band till slut ihop helgonet med den mörka natten till en firandedag om ljus mitt i vintermörkret.
Legenden om helgonet Lucia från Syrakusa
Enligt legenden levde Lucia i den sicilianska staden Syrakusa i slutet av 200-talet. Hon kom från en förmögen familj och var, till skillnad från många i sin omgivning, övertygat kristen i en tid då kristendomen var straffbar i det romerska riket. Lucia bestämde sig tidigt för att aldrig gifta sig och att skänka bort sitt fadersarv till de fattiga i staden.
Beslutet uppskattades inte av mannen hon var bortlovad till. När han förstod att hemgiften var borta angav han henne för ståthållaren Pascasius, som krävde att hon skulle offra åt de romerska gudarna. Lucia vägrade. Enligt legenden gick hon mirakulöst oskadd genom både eld och andra försök att skada henne, innan hon till slut dödades med ett svärd i strupen. Hon led martyrdöden år 304, under kejsare Diocletianus förföljelse av kristna, och helgonförklarades senare av den katolska kyrkan. Eftersom helgon vanligtvis firas på sin dödsdag fick Lucia sin plats i almanackan just den 13 december.
Den farliga tiden mellan lucia och jul i den gamla kalendern
Innan helgonlegenden fick någon större betydelse i Norden hade natten till den 13 december redan en särskild status. I den julianska kalendern, som användes i Sverige fram till kalenderreformen 1753, inföll vintersolståndet i mitten av december. Lucianatten räknades därför som årets längsta och mörkaste natt, långt farligare än en vanlig natt.
I folktron var lucianatten en tid då djuren kunde tala och övernaturliga väsen rörde sig fritt. Man vågade knappt utföra vanliga sysslor som att mala eller spinna, och på sina håll vakade man hela natten för säkerhets skull. Ljudlikheten mellan namnen Lucia och Lucifer gjorde dessutom att en betydligt mörkare gestalt, ofta kallad Lussi eller Lussepär, kopplades till natten. I Västsverige och Norge talade man om “lussefärden”, ett skrämmande följe av övernaturliga väsen som drog fram i luften. Det var alltså den här farliga, mörka sidan av lucianatten som ungdomarnas utklädningsupptåg med lussegubbar och lussebrudar ursprungligen hörde ihop med, inte det ljusa firande vi känner i dag.
Den vitklädda lucian: från herrgårdssed till svenska luciatåget på 1900-talet
Den vitklädda lucian med ljuskrona och ljus i håret är betydligt yngre än legenden och mörkerseden. Det äldsta kända belägget för en sådan lucia kommer från 1764, på Horns boställe i Västergötland, där en vitklädd gestalt med änglavingar och ljusstakar uppvaktade på morgonen. Under 1700- och 1800-talen spreds seden bland de högre stånden i Västsverige, där luciadagen blev en festdag i egen rätt.
I slutet av 1800-talet började Skansen i Stockholm visa upp lucia och stjärngossar som en del av sina skildringar av gammal folklivstradition, men firandet var fortfarande okänt för de flesta stockholmare. Det stora genombrottet kom 1927, när Stockholms Dagblad utlyste det första “luciavalet” och arrangerade det första moderna luciatåget genom staden. Tävlingskonceptet blev snabbt en riksnyhet, spreds till andra tidningar och städer, och gav lucia det följe av tärnor och stjärngossar som vi förknippar med firandet i dag.
Så blev luciafirandet en folkfest bland Sveriges högtider och traditioner
Trots det tidiga genombrottet dröjde det ända till 1950-talet innan luciafirandet i den form vi känner det, med tåg i skolor, på arbetsplatser och sjukhus, blev vanligt över hela landet. Sedan dess har lucia vuxit till en av Sveriges mest spridda traditioner och följer ofta med svenskar som flyttar utomlands. Det är inte den enda svenska högtiden med rötter i gamla kalendrar och helgon: varför man firar valborg har en snarlik historia, där en kristen helgondag har vävts samman med äldre eldseder kring vårens ankomst.
Luciasången: historia och historiskt ursprung
Melodin till “Sankta Lucia” är inte svensk, utan skriven av den italienske tonsättaren Teodoro Cottrau och handlar ursprungligen om stadsdelen Santa Lucia i Neapel. De svenska texterna kom betydligt senare: “Sankta Lucia, ljusklara hägring” skrevs av Sigrid Elmblad 1924, “Natten går tunga fjät” av Arvid Rosén 1928 och “Ute är mörkt och kallt” av Halldis Ljungqvist så sent som 1958. Flera av orden i sångerna, som “fjät” (steg) och “stuva” (stuga), är ålderdomliga och används i praktiken bara denna dag om året.
Vad är en lussekatt?
Lussekatten är den saffransgula bulle av vetedeg som hör lucia till, oftast formad som ett S med ändarna hoprullade och dekorerad med russin. Namnet syftar sannolikt på katten som djävulens följeslagare, ännu en spegling av Lucifer-kopplingen till lucianatten, snarare än på djuret i sig. Bullen bakas traditionellt fram mot den 13 december och serveras tillsammans med kaffe eller glögg.
Lussegubbar, lussebrudar och gamla luciatraditioner
I det folkliga västsvenska firandet, som det såg ut fram till 1800-talets slut, klädde ungdomar ut sig till lussegubbar och lussebrudar, ofta i halm och med könsöverskridande inslag, för att vandra mellan gårdarna och sjunga för mat och dryck. Lussebruden kunde vara en skämtbrud gjord av en halmdocka som man dansade med, och stämningen liknade mer ett karnevalsupptåg än det stillsamma tåg vi ser i dag. På många håll åt man dessutom tre frukostar under lussenatten, där den första bestod av en sup brännvin och de senare av mer matig mat, bland annat en bulle formad som en fyrhjulig vagn.
Firar vi lucia likadant i hela landet? Vanliga frågor
Varför firar vi lucia? Luciafirandet bygger på två traditioner som smält samman över tid: den kristna helgonlegenden om Lucia från Syrakusa, som led martyrdöden år 304, och en äldre nordisk sed kring lucianatten, som i den gamla julianska kalendern ansågs vara årets längsta och farligaste natt.
Varför förknippas lucia med mörker och Lucifer? Ljudlikheten mellan namnen Lucia och Lucifer gjorde att en skrämmande gestalt, ofta kallad Lussi, kopplades till lucianatten i folktron långt innan helgonet fick någon central roll i det svenska firandet.
När blev dagens luciafirande vanligt? Den vitklädda lucian härstammar från 1700-talets herrgårdsmiljöer i Västergötland, men det var Stockholms Dagblads luciaval 1927 som gjorde firandet folkligt. Det dröjde ändå till 1950-talet innan lucia i skolor och på arbetsplatser blev vanligt i hela landet.
