Kort svar
Hajar är en grupp broskfiskar med omkring 534 kända arter, och bara fyra av dem har någonsin varit inblandade i attacker mot människor. Hajar saknar simblåsa och skelett av ben, har i stället ett lätt broskskelett och ett unikt sjätte sinne som känner av bytesdjurs elektriska impulser. Gruppen är minst 420 miljoner år gammal, äldre än dinosaurierna, men i dag är många hajarter hotade av fiske snarare än tvärtom.
I svenska vatten simmar flera hajarter, från den vanliga småfläckiga rödhajen till den tolv meter långa men helt ofarliga brugden.
Hajens kropp: broskskelett, sjätte sinne och tänder som aldrig tar slut
Hajar tillhör broskfiskarna, Chondrichthyes, en av tre grupper broskfiskar som skiljer sig från vanliga benfiskar genom att hela skelettet består av brosk i stället för ben. Det gör kroppen lätt och rörlig, men skapar samtidigt ett problem: hajar saknar simblåsa. De flesta hajar sjunker om de slutar simma, och därför måste många arter röra sig konstant för att inte drunkna, ett beteende som kallas obligat ramventilering.
Tänderna sitter i flera rader, normalt 20–30 stycken, och är inte fastvuxna i käkbrosket utan förankrade i vävnaden ovanpå. Det gör att hajar hela tiden byter ut sina tänder under hela livet. Tandformen varierar med bytestyp: hos exempelvis makohajen är tänderna spetsiga och sylformade för att fånga och hålla fast fisk och bläckfisk, medan vithajens tänder är trekantiga och sågtandade för att skära loss köttstycken. Andra arter, som tjurhajen, har i stället avtrubbade krosständer anpassade för blötdjur och skaldjur.
Ett elektriskt sjätte sinne
Utöver de vanliga sinnena har hajar ett elektriskt sinne som människor helt saknar. Genom porer i nosen, de Lorenzinska ampullerna, känner hajen av de svaga elektriska impulser som alla levande djur avger. Sinnet gör att en haj kan hitta byten som gömmer sig i sanden på havsbotten, långt utom synhåll, och tros även hjälpa till vid navigering över långa avstånd i öppet hav.
Världens största och minsta hajarter
Hajar lever i praktiskt taget varje ocean på jorden, från tropiska kustvatten till de kallaste delarna av oceanen, men det är storleksskillnaderna mellan olika arter som är mest slående. Forskarna räknar med omkring 534 kända hajarter, men den exakta siffran är osäker eftersom evolutionär förändring hos hajar är långsam och gränsen mellan arter kan vara flytande. Storleken varierar enormt: nära 300 arter blir aldrig större än en meter, medan bara 25 arter växer sig längre än tre meter.
De två minsta arterna, dvärgkäxa och dvärgpigghaj, blir bara 15–17 centimeter, ungefär som en hand. I andra änden av skalan finns valhajen, världens största haj och samtidigt en av de mest fredliga varelserna i havet: en vuxen individ mäter normalt 6–10 meter, och den längsta säkert uppmätta valhajen var drygt 12 meter lång. Valhajen äter uteslutande plankton, precis som näst största fisken i haven, brugden.
Bland rovhajarna är vithajen den största rovfisken som existerar idag, med en maxlängd på 5,9 meter och en vikt över 2 000 kilo. Den jagar främst sälar och stora fiskar. Andra kända rovhajar, som hammarhajen, tigerhajen och tjurhajen, är alla betydligt mindre men fortsatt effektiva jägare högt upp i näringskedjan.
Hajar i svenska hav
Flera hajarter simmar längs den svenska västkusten, även om få svenskar tänker på Skagerrak och Kattegatt som hajvatten:
- Småfläckig rödhaj: sajtens vanligaste haj, cirka en meter lång, förekommer främst i Skagerrak och Kattegatt.
- Pigghaj: 90–120 cm, kallas ibland Nordsjöål, utrotningshotad efter decennier av intensivt fiske.
- Håbrand (sillhaj): fridlyst, cirka fyra meter lång, simmar i Skagerrak och norra Kattegatt.
- Håkäring: mellan 3 och 7 meter, kan väga omkring ett ton.
- Brugd: kan bli upp till 12 meter men är en fredlig planktonätare, precis som sin större kusin valhajen.
Ingen av hajarterna i svenska vatten utgör något hot mot människor. De flesta undviker aktivt kontakt och simmar bort vid minsta störning.
Är hajar farliga för människor?
Hajar har ett rykte som hänsynslösa rovdjur, men verkligheten ser annorlunda ut. Av världens omkring 500 hajarter är det bara fyra som någonsin attackerar människor, och det sker sällan och ofta av misstag, till exempel när en haj förväxlar en simmare med en säl i grumligt vatten.
Sett i relation till hur många hajar som dödas av människor är siffrorna ännu tydligare: statistiskt är det betydligt mer sannolikt att en haj dödas av en människa än tvärtom. Människan är, med god marginal, det största hotet i relationen mellan de två arterna.
Äldre än dinosaurierna: hajarnas långa historia
Hajar är en av jordens äldsta ryggradsdjursgrupper. De äldsta säkra fossila spåren, plakoidfjäll (hudtänder), är omkring 420 miljoner år gamla och kommer från tidig silur, långt innan de första dinosaurierna dök upp. Läs mer om tidsspannen i jordens historia i vår genomgång av hur gammal jorden är.
Trots den enorma tidsrymden är dagens hajar inte oförändrade kopior av sina förfäder. Formen med broskskelett, stora fenor och avsaknad av simblåsa har visat sig vara en extremt beständig evolutionär lösning: lätt, stark och energisnål att förflytta genom vatten. Precis som andra toppredatorer i naturen, till exempel lejonet på den afrikanska savannen, sitter många hajarter längst upp i sitt ekosystems näringskedja och spelar en avgörande roll för balansen bland arterna under dem.
Rädda hajarna: viktiga hot mot havets djur
Trots sitt rykte är hajar betydligt mer utsatta än farliga. Det största enskilda hotet är hajfensfiske: hajen fångas, fenorna skärs av för att användas i hajfenssoppa, och den fenlösa kroppen kastas ofta tillbaka i havet. Enligt Internationella naturvårdsunionen (IUCN) dödas över 100 miljoner hajar på detta sätt varje år, en siffra som gör hajen till ett av havets mest utsatta djur trots dess rykte som farligt rovdjur.
Ett annat allvarligt problem är bifångst: långrev och nät som riktas mot andra arter, särskilt tonfisk, fångar hajar oavsiktligt. Utveckling av skonsammare fiskeredskap, som särskilt utformade krokar, har minskat problemet något men löser det inte. EU offentliggjorde en åtgärdsplan för hajskydd 2009 med krav på fler observatörer ombord på trålare och fångstbegränsningar, men flera arter fortsätter att minska i antal längs svenska och europeiska kuster.
Rekord och udda fakta om hajar
- Ingen simblåsa, ingen paus: många hajarter måste simma hela livet för att inte sjunka mot botten.
- Tänder över hela kroppen: förutom munnens tänder har hajar mikroskopiska hudtänder, plakoidfjäll, som täcker hela kroppen och gör huden skrovlig som sandpapper.
- Olika sinnesorgan hos hane och hona: hos flera arter skiljer sig tandformen mellan juveniler, vuxna och till och med mellan könen.
- Näst största fisken är vegetarian: brugden, en av havets största djur, lever uteslutande på plankton, inte fisk eller säl.
Hajar är, trots sitt rovdjursrykte, en grupp djur som människan borde frukta mindre och skydda mer. Från den lilla dvärgpigghajen till den väldiga valhajen har de överlevt i minst 420 miljoner år genom en enkel men effektiv kroppsbyggnad, medan dagens fiske utgör ett betydligt större hot mot dem än de någonsin utgjort mot oss.
