Kort svar
Sepsis är ett livshotande tillstånd där immunförsvaret överreagerar på en infektion och börjar skada kroppens egna organ i stället för att bara bekämpa infektionen. Tillståndet kallades tidigare blodförgiftning, men namnet är delvis missvisande, eftersom bakterierna inte behöver finnas i blodet för att sepsis ska uppstå. Sepsis kan utvecklas snabbt från en till synes vanlig infektion och kräver akut vård – i Sverige dör ungefär tio procent av dem som drabbas.
Snabbfakta
| Vad det är | Immunförsvarets överreaktion på en infektion, med skada på egna organ |
| Äldre namn | Blodförgiftning (delvis missvisande) |
| Vanliga bakomliggande infektioner | Lunginflammation, urinvägsinfektion, sårinfektion |
| Dödlighet | Cirka 10 procent av de som drabbas |
| Allvarligaste formen | Septisk chock (kraftigt blodtrycksfall, organsvikt) |
| Vid misstänkt sepsis | Ring 112 eller sök akutmottagning direkt |
| Behandling | Antibiotika, vätska, syrgas, ibland intensivvård |
Är sepsis samma sak som blodförgiftning?
I dagligt tal används sepsis och blodförgiftning som synonymer, och det är fullt rimligt att göra det. Ordet blodförgiftning är dock lite missvisande, eftersom det antyder att bakterier eller gifter sprids fritt i blodet. Vid sepsis är det egentligen kroppens egen, överdrivna immunreaktion på en infektion som gör mest skada, inte bakterierna i sig. Bakterierna behöver inte ens finnas i blodet för att sepsis ska uppstå.
Vad händer i kroppen vid sepsis?
Normalt reagerar immunförsvaret lokalt när bakterier eller andra mikroorganismer tar sig in i kroppen, till exempel i en lunga eller en urinväg. Vid sepsis blir reaktionen i stället systemisk, den sprider sig genom hela kroppen. Immunförsvaret frisätter stora mängder signalämnen som gör att blodkärlen vidgas och börjar läcka, blodtrycket sjunker och syresättningen försämras.
När blodtrycket faller får viktiga organ för lite syre. Njurar, lungor och lever är särskilt känsliga och kan börja fungera sämre inom loppet av timmar. Obehandlad kan denna kedjereaktion leda till att flera organ sviktar samtidigt, vilket är själva kärnan i varför sepsis är så farligt.
Symtom på sepsis
Symtomen kan variera beroende på var infektionen sitter och hur allvarligt tillståndet är, men vanliga tecken är:
- Hög feber, eller ovanligt låg kroppstemperatur (särskilt hos äldre och spädbarn)
- Frossa och kraftiga skakningar
- Snabb puls och snabb, ansträngd andning
- Lågt blodtryck och yrsel
- Förvirring, ovanlig sömnighet eller svårighet att svara på tilltal
- Kräkningar eller diarré
- Kall, kladdig eller marmorerad hud
Ett viktigt varningstecken är när en person med en känd infektion, till exempel en lunginflammation eller ett infekterat sår, plötsligt blir mycket sämre eller förvirrad. Det är då sepsis bör misstänkas.
Orsaker till sepsis
Sepsis uppstår alltid som en reaktion på en infektion någonstans i kroppen. Infektionen orsakas oftast av bakterier, men även svampinfektioner och vissa virusinfektioner kan i sällsynta fall trigga sepsis. Vill du förstå mer om vad som skiljer de olika mikroorganismerna åt kan du läsa skillnaden mellan virus och bakterier.
De vanligaste bakomliggande infektionerna är:
- Lunginflammation
- Urinvägsinfektion
- Sårinfektion eller infektion efter operation
- Infektion i buken, till exempel blindtarmsinflammation
Det som avgör om en infektion utvecklas till sepsis är inte bara typen av bakterie, utan i hög grad hur kroppens eget immunförsvar reagerar.
Vad är den vanligaste orsaken – och vilken infektion ligger bakom?
Den vanligaste orsaken är en lunginflammation eller en urinvägsinfektion som sprider sig och triggar kroppens systemiska immunreaktion. Orsaken sitter alltså sällan i blodet från början, utan i ett annat organ, och det är just spridningen av immunreaktionen som gör tillståndet farligt.
Riskfaktorer för sepsis – vem har störst risk att drabbas?
Vissa grupper löper större risk att utveckla sepsis vid en infektion:
- Mycket unga barn, särskilt för tidigt födda
- Äldre personer, vars immunförsvar ofta är svagare
- Personer med nedsatt immunförsvar, till exempel vid cytostatikabehandling eller viss kronisk sjukdom
- Personer med diabetes eller andra kroniska sjukdomar
- Personer som nyligen opererats eller har inneliggande katetrar
Har du en av dessa riskfaktorer är det extra viktigt att söka vård tidigt om du misstänker en infektion som förvärras.
När och var ska du söka vård vid misstänkt sepsis?
Vid tecken på sepsis, särskilt förvirring, mycket snabb andning, lågt blodtryck eller marmorerad hud, ska du ringa 112 direkt eller åka akut till en akutmottagning. Vänta inte och hoppas att det går över. Eftersom varje timme utan behandling försämrar prognosen är snabb vård avgörande.
Är symtomen mildare, men du ändå misstänker sepsis efter en infektion som förvärras, bör du kontakta vården samma dag, till exempel via 1177 eller en vårdcentral.
Undersökning och behandling
På sjukhuset undersöks patienten snabbt med blodprov för att mäta bland annat infektionsvärden, blodtryck och organfunktion. Ibland kompletteras undersökningen med bilddiagnostik för att hitta infektionens källa, till exempel med datortomografi eller skiktröntgen.
Behandlingen sätts in så fort som möjligt och innefattar oftast:
- Antibiotika, ofta ett brett preparat i väntan på odlingssvar
- Vätska via dropp för att stötta blodtrycket
- Syrgas för att förbättra syresättningen
- Vid allvarligare fall: intensivvård med övervakning av organfunktioner
Ju tidigare behandlingen startar, desto större är chansen till fullt tillfrisknande.
Vad är septisk chock?
Septisk chock är sepsisens allvarligaste form. Blodtrycket sjunker då så kraftigt att det inte går att häva enbart med vätska, och flera organ riskerar att sluta fungera samtidigt. Tillståndet kräver omedelbar intensivvård och har betydligt högre dödlighet än sepsis utan chock. Ju snabbare septisk chock identifieras och behandlas, desto större är möjligheten att vända förloppet.
Komplikationer vid sepsis
Även efter genomgången sepsis kan komplikationer kvarstå. Vanliga exempel är nedsatt njurfunktion, kvarstående trötthet och koncentrationssvårigheter, samt ökad känslighet för nya infektioner under en tid. Ju allvarligare sepsisförloppet var, desto längre kan återhämtningen ta.
Sepsis hos barn och äldre
Hos små barn, särskilt spädbarn, kan symtomen vara mer diffusa än hos vuxna. Ett barn med sepsis kan verka ovanligt slött, äta dåligt, ha kall hud eller andas onormalt snabbt, utan att febern nödvändigtvis är hög.
Hos äldre personer visar sig sepsis ofta som plötslig förvirring eller kraftig försämring av det allmänna tillståndet, snarare än typisk feber. Anhöriga spelar därför en viktig roll: den som känner personen bäst märker ofta först att “något är fel”.
Kan man förebygga sepsis?
Det går inte att helt förebygga sepsis, men risken kan minskas genom att:
- Vaccinera sig mot infektioner som lunginflammation och influensa, särskilt i riskgrupper
- Sköta sårvård noggrant och hålla sår rena
- Söka vård tidigt vid tecken på infektion som förvärras, i stället för att vänta
- Följa upp kroniska sjukdomar som diabetes, som ökar infektionsrisken
Det viktigaste rådet är att aldrig avfärda en infektion som snabbt blir värre, utan att ta symtomen på allvar och söka vård i tid.
