Kort svar: därför drömmer vi, enligt vad forskningen egentligen vet
Ingen forskare vet säkert varför man drömmer, men de flesta är överens om att drömmar hänger ihop med hur hjärnan bearbetar minnen och känslor medan vi sover. Drömmarna uppstår främst i REM-sömnen, när hjärnan är nästan lika aktiv som i vaket tillstånd samtidigt som kroppen är tillfälligt förlamad. De ledande teorierna säger att drömmar hjälper oss att lagra det vi lärt oss, att öva på hotfulla situationer och att dämpa starka känslor. Teorierna utesluter inte varandra.
Snabbfakta om drömmar och sömn
| Drömmar per natt | Ungefär 4 till 6 |
| Sömncykelns längd | Omkring 90 minuter |
| Andel REM-sömn | Cirka 20–25 procent av natten |
| Drömtid per natt | Runt 100 minuter |
| REM-sömnen upptäcktes | På 1950-talet, med EEG |
| Vanligaste teorierna | Minnen, hotsimulering, nattlig terapi |
Vad händer i hjärnan och kroppen när du sover och drömmer?
Sömnen går i cykler på ungefär 90 minuter. Varje cykel börjar med lätt sömn, går ner i djupsömn och avslutas med REM-sömn. REM står för rapid eye movement, eftersom de slutna ögonen rör sig snabbt under ögonlocken. Det är i REM-sömnen som drömmarna är som mest livliga, och därför kallas den också drömsömnen.
Under REM blir thalamus, hjärnans kopplingsstation för sinnesintryck, aktiv igen och skickar bilder, ljud och känslor vidare till hjärnbarken. Resultatet är drömmen. Samtidigt skickar hjärnstammen signaler som slappnar av de stora musklerna, så att du inte rör dig.
Sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi vid Karolinska institutet, har förklarat för Forskning.se att en dröm inte är en bildserie utan en serie nervsignaler till kroppen att göra det som händer i drömmen. Signalerna stoppas i sista stund. Annars skulle vi agera precis som i drömmen.
Man drömmer inte bara i REM-sömnen. Drömmar kan uppstå även i de andra sömnstadierna, men de är då oftare korta, fragmentariska och mer lika vanliga tankar.
Tre stora teorier: drömmar hjälper oss bearbeta minnen och känslor
Teorierna om varför vi drömmer är många, och tre av dem har starkast stöd i dag. Gemensamt för dem är att ingen kan ge ett säkert svar, och forskningen pekar snarare på att drömmar har flera funktioner samtidigt.
Drömmar hjälper hjärnan att bearbeta minnen
Det forskarna vet är att intryck och minnen från dagen bearbetas i sömnen, och att det är avgörande för att vi ska kunna lära oss saker. Under sömnen flyttas information från korttidsminnet till långtidsminnet. Många drömmar handlar om nya erfarenheter och sådant vi varit med om under dagen, och enligt inlärningsteorin övar hjärnan på det nya i drömmen. Det kan förklara varför fragment från gårdagen ofta dyker upp i drömmarna, fast i fel sammanhang.
Hot-teorin: drömmen som träning
Hot-teorin bygger på att hotfulla drömmar är betydligt vanligare än trevliga. Att bli jagad, falla eller bli attackerad hör till de vanligaste drömmotiven i hela världen. Drömforskaren Katja Valli vid Högskolan i Skövde och Åbo universitet har skrivit sin doktorsavhandling om teorin. Hennes förklaring är evolutionär: våra förfäder levde med ständiga hot, och de som övade på faror i drömmen var bättre förberedda när ett verkligt hot dök upp.
Drömmar som nattlig terapi
Enligt terapiteorin fungerar REM-sömnen som en nattlig terapi. Drömmarna minskar den känslomässiga laddningen i det vi varit med om, så att vi kan se mer sansat på saker när vi vaknar. Torbjörn Åkerstedt menar att även mardrömmar kan vara ett sätt för hjärnan att bearbeta problem och återställa den känslomässiga balansen. Det stämmer med uppgiften att ungefär två tredjedelar av våra drömmar innehåller negativa känslor som rädsla och ångest.
Hjärnan gör en berättelse av slumpmässiga signaler
På 1970-talet lanserades idén att drömmar saknar dolda budskap. Enligt den så kallade aktiveringssyntesen skickar hjärnstammen slumpmässiga signaler under drömsömnen, och hjärnbarken försöker väva ihop dem till något begripligt. Det absurda i drömmar är då inte ett meddelande, utan sömmarna som syns. Teorin fick stor uppmärksamhet, men i dag råder delade meningar om den.
Freud och drömmarnas betydelse
Den äldsta moderna förklaringen kommer från Sigmund Freud, som menade att drömmen är resultatet av en konflikt mellan omedvetna lustar som inte tillåts komma fram i vaket tillstånd. Med EEG och modern hjärnforskning har Freuds teorier fått ge vika, även om tanken att drömmar säger något om våra känslor lever kvar.
Varför kommer man inte ihåg sina drömmar från natten?
Nästan alla drömmer varje natt. Frågan är egentligen inte om du drömmer utan om du minns det. En sovande hjärna kan inte lagra ny information, den behöver vakna för att kunna göra det. Därför minns du bara en dröm om du vaknar medan den pågår eller strax efter. En dröm som hinner ta slut innan du vaknar försvinner snabbt.
Forskare i Lyon mätte hjärnaktiviteten hos 41 personer, där hälften ofta mindes sina drömmar och hälften nästan aldrig. De som mindes hade starkare aktivitet i ett område mellan tinningloben och hjässloben som gör hjärnan mer känslig för intryck utifrån. De vaknade alltså lättare till under natten.
Tips: så kommer du ihåg en dröm när du vaknar upp
Det går att träna sig till att minnas fler drömmar. Det viktigaste är att tänka på drömmen direkt, innan något annat tar hjärnans uppmärksamhet.
- Sov tillräckligt länge. REM-perioderna blir längre mot morgonen, och den sista drömmen är den du har störst chans att minnas.
- Ligg kvar en stund. Tänk igenom drömmen innan du går upp eller tar telefonen.
- Skriv ner drömmen direkt. En anteckningsbok vid sängen gör att fler detaljer hinner sparas.
- Undvik alkohol på kvällen. Alkohol stör REM-sömnen i andra halvan av natten.
Vad betyder mardrömmar och varför får man dem?
Hotfulla drömmar är vanligare än trevliga, så mardrömmar är en normal del av drömmandet och inte ett tecken på att något är fel. Mardrömmar är dessutom lättare att minnas än glada drömmar, just för att man vaknar av dem och ligger kvar och tänker på dem efteråt. Enligt både hot-teorin och terapiteorin kan de vara hjärnans sätt att öva på faror eller bearbeta oro. Den som lider av posttraumatisk stress kan däremot ha återkommande mardrömmar som stör sömnen, och då är det värt att söka hjälp.
Påverkar stress drömmarna, och hur hänger drömmar ihop med hälsa?
Ja. Stress och störd sömn ger fler uppvaknanden, och fler uppvaknanden mitt i REM-sömnen gör att du minns fler och intensivare drömmar. Förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol kvällstid gör sömnen mer orolig. Samma sak gäller när sömnen avbryts av andningsljud: snarkning kan fragmentera sömnen både för den som snarkar och den som ligger bredvid.
Ihållande sömnproblem är dessutom kopplade till nedstämdhet och ångest. Studier av personer som gått igenom en förlust visade att de som hanterade situationen bäst hade mer känsloladdade drömmar, vilket tyder på att de bearbetade sina känslor medan de sov.
Vanliga frågor om drömmar
Drömmer alla människor?
Ja, så gott som alla drömmer varje natt. Den som säger att den aldrig drömmer minns helt enkelt inte drömmarna när den vaknar.
Varför känns drömmar så verkliga?
Under REM-sömnen arbetar hjärnan på ett sätt som påminner om vaket tillstånd, och delarna som styr känslor är aktiva. Därför känns drömmen verklig medan den pågår, trots att platser smälter samman och personer byter identitet.
Kan man hitta lösningar på problem i sömnen?
Det finns rapporter om människor som fått nya insikter eller kommit på lösningar på problem medan de sovit. Forskare kopplar det till att hjärnan i REM-sömnen skapar nya kopplingar mellan minnen, vilket ger en djupare innebörd åt uttrycket att sova på saken.
Är det farligt att drömma mycket?
Nej. Att man upplever att man drömmer mycket beror oftast på att man vaknar ofta under natten. Precis som gäspningar är drömmar en normal del av hur hjärnan fungerar, inte ett tecken på sjukdom.
