Kort svar: därför firar vi halloween
Man firar halloween för att högtiden bygger på den keltiska höstfesten Samhain på Irland och i Skottland, när man trodde att de döda kunde återvända till jorden. Den natten tände man eldar och klädde ut sig för att skrämma bort onda andar. Seden smälte senare ihop med den kristna allhelgonaaftonen, följde med irländska emigranter till USA på 1800-talet och kom till Sverige via amerikanska filmer och tv-serier. Här slog firandet igenom i början av 1990-talet.
Halloween firas alltid den 31 oktober. I dag handlar det mest om pumpor, skräck och barn som går bus eller godis, men kärnan är densamma som för över tusen år sedan: en fest kring döden när höstmörkret faller.
Samhain: den keltiska högtiden bakom halloween
Halloween brukar beskrivas som en blandning av två högtider, den keltiska Samhain och den kristna allhelgonaaftonen. Samhain är belagd sedan 800-talet och firades från kvällen den 31 oktober till dagen den 1 november. För kelterna på de brittiska öarna var det sommarens sista dag och en sorts nyårsfest: skörden var bärgad, boskapen drevs hem från betet och vintern tog vid.
Enligt folktron var gränsen mellan de levandes värld och andevärlden särskilt tunn den natten. De dödas själar kunde återvända, och häxor, älvor och andra väsen ansågs vara extra aktiva. För att skydda sig tände man eldar och klädde ut sig, ibland i djurhudar och masker, för att skrämma bort de onda andarna eller undgå att bli igenkänd. Samma tanke om att elden skyddar mot onda krafter finns i valborgsmässoaftonens majbrasor, som också tändes mot häxor.
Kyrkan försökte länge ersätta de gamla sederna. Påve Gregorius III flyttade på 700-talet festen för alla helgon till den 1 november, och under Gregorius IV på 800-talet skulle alla helgons dag firas i hela det västromerska riket. Även alla själars dag, då man ber för sina döda anhöriga, kom till för att ersätta det keltiska firandet, eftersom prästerna oroades över tron på att de döda kunde gå igen som andar.
Varifrån kommer namnet halloween?
Ordet halloween kommer av engelskans All Hallows’ Eve, som betyder alla helgons afton. Det är alltså kvällen före alla helgons dag, som traditionellt infaller den 1 november. Formen Hallowe’en kan spåras tillbaka till 1550-talet och är en skotsk variant av uttrycket all hallows eve.
Namnet visar hur nära de två högtiderna hänger ihop. Den kristna vakan inför alla helgons dag och den keltiska Samhain inföll samma kväll, och med tiden blev folkfesten kvar medan namnet kom från kyrkan.
Hur kom halloweenfirandet till USA och pumporna?
Halloween är alltså inte ursprungligen amerikanskt, även om det är lätt att tro. Traditionen kom till Nordamerika med irländska emigranter, som flydde i stora skaror under 1840-talets svält- och nödår. I USA mötte sederna redan existerande skördefester och det kristna allhelgonafirandet, och efterhand formades det halloween vi känner i dag.
På Irland gröpte man ur rovor och kålrötter, skar ut ansikten och satte ett ljus inuti. I Amerika fanns det gott om pumpor i slutet av oktober, och de var dessutom lättare att gröpa ur, så pumpan tog över. Därifrån kommer dagens lysande pumpor med utskurna ansikten, jack-o’-lantern på engelska.
Under 1900-talet blev halloween i USA en barn- och ungdomsfest som så småningom även lockade vuxna. Det tidiga 1900-talets upptåg ledde ibland till skadegörelse, och på 1930-talet började seden med trick or treat spridas som ett lugnare sätt att fira. Efter andra världskriget blev den allt vanligare, samtidigt som godisföretagen började marknadsföra sig särskilt inför halloween.
Halloween i Sverige: när började firandet?
De allra första spåren av halloween i Sverige finns enligt Nordiska museet i universitetsmiljöer i början av 1950-talet, när amerikanska gäststudenter ordnade halloweenfester. Som allmänt spridd högtid syns den först under sent 1980-tal, då krogar i storstäderna började ordna särskilda halloweenaftnar.
Det stora genombrottet kom i början av 1990-talet. Inspirationen kom från amerikanska filmer och tv-serier, och skräckfilm och skräcklitteratur spelade stor roll för spridningen. Handeln har också bidragit starkt: enligt en undersökning från Svensk Handel 2019 uppmärksammade 8 av 10 unga halloween, och en genomsnittlig firare lade nära 300 kronor på godis, ljus, pumpor och maskeradkläder.
Att svenskarna tog till sig festen handlar sannolikt om mer än köpfest. Många har ett behov av en festhelg i höstmörkret, ungefär som lucia lyser upp december, och alla helgons dag har aldrig fyllt den rollen. Halloween är i dag populärast bland barn och unga, men även vuxna går på maskerad.
Skillnaden på halloween och alla helgons dag
Halloween och alla helgons dag blandas ofta ihop eftersom de infaller nästan samtidigt och båda handlar om att minnas de döda. Men de är olika högtider:
| Halloween | Alla helgons dag | |
|---|---|---|
| Datum | Alltid 31 oktober | Lördagen mellan 31 oktober och 6 november |
| Ursprung | Keltiska Samhain på Irland och i Skottland | Kristen högtid för alla helgon |
| Firande | Utklädnad, pumpor, bus eller godis, skräck | Tända ljus på gravar, besök på kyrkogårdar |
| Stämning | Lekfull och läskig | Stilla och eftertänksam |
Sedan 1953 infaller alla helgons dag i Sverige på lördagen mellan den 31 oktober och 6 november, och dagen efter är alla själars dag. Allhelgonahelgen är den helg då kyrkogårdar får flest besök under hela året, när många går dit för att tända ljus för sina nära och kära. Därför kan det kännas stötande för en del att halloween firas under samma helg.
År 2026 sammanfaller de två helt: halloween den 31 oktober infaller på en lördag, och det är också alla helgons dag. Samma dag kan det alltså både ringa utklädda barn på dörren och lysa gravljus på kyrkogården.
När går man bus eller godis?
Bus eller godis är den svenska formen av trick or treat. Utklädda barn knackar på hos grannar och ber om godis, och får de inget kan det bli ett bus. Enligt den amerikanska traditionen sker det på själva halloween, den 31 oktober.
I Sverige varierar det mer. Barn går bus eller godis den 31 oktober, på alla helgons dag eller under höstlovet, ungefär som påskkärringar syns både på skärtorsdagen och påskafton. En vanlig tumregel är att en tänd pumpa vid dörren betyder att barnen är välkomna. Prata gärna med grannarna om vilken dag som gäller i ert område, så finns det godis hemma när det ringer.
Fler frågor om halloweens traditioner och högtider
Varför klär man ut sig på halloween?
Utklädnaden går tillbaka till Samhain, när masker och djurhudar skulle skrämma bort andar eller göra att de döda inte kände igen en. I dag klär man ut sig till spöken, skelett, häxor och monster, men också till kändisar och sagofigurer. Att gestalta skräck och död är ett sätt att göra döden symboliskt närvarande, med en glimt i ögat.
Finns det någon gammal föregångare till bus eller godis?
Ja. På Irland och i Skottland fanns sederna souling och guising, då barn gick från hus till hus och bad om frukt eller pengar. Enligt den äldre traditionen erbjöd man böner för de döda i utbyte. Själva godisdelen är betydligt yngre och hör till 1900-talets amerikanska firande.
Vad äter man på halloween?
Det finns inga traditionella rätter som hör till halloween. Däremot har det blivit populärt att göra vanlig mat läskig, som spöklik pizza eller “häxfingrar”. Pumpan används förstås både som lykta och i soppor och pajer.
Liknar halloween några svenska högtider?
Mest påminner halloween om påsken. Både halloweenmonster och påskkärringar står på olika sätt för ondska och död, och i båda fallen går utklädda barn runt och tigger godis. Liksom midsommar har förkristna rötter är halloween ett exempel på hur gamla folkliga högtider vandrar mellan länder och omformas. Andra inslag som hör till halloween är äppeldykning, spådomslekar, spökhistorier och skräckfilm.
